Jag sitter som bäst hemma och surfar runt i cyberspace och har precis stött på en intressant artikel på e24.se. Artikeln tar upp privatiseringen av de isländska bankerna och deras krissituation.

De isländska bankerna privatiserades mellan 1998 och 2003. Men den privata eran blev extremt kort för bankerna, i och med att de nu återigen är under statlig kontroll. I artikeln talar man om bankernas häpnadsveckande utveckling. Jag måste hålla med artikelförfattaren i hans argumentation. Utvecklingen är onekligen något i hästväg.

Hur gick det till?

Islänningarna köpte upp bankobjekt i Europa till höger och vänster. Allt med hjälp av stora lån och en övervärderad valuta. Kaupthing köpte upp den brittiska investmentbanken Stinger & Friedlander, Glitnir köpte BN Bank i Norge och Landsbanki köpte brittiska Teather & Greenwood. Detta är endast några exempel.

Tittar man på det allmänna finansiella klimatet i världen under denna period kan man konstatera att denna isländska guldrush sammanfallit med en av de mest stormiga finansperioder världen någonsin skådat.

Räntorna var extremt låga och höga risker premierades. Marknaden just då gav helt enkelt en perfekt grund för de isländska investeringarna och deras expansion.

Men…

Problemet var bara att bankerna växte för snabbt efter privatiseringen. Vid mitten av 2008 hade bankerna tillgångar som motsvarade åtta gånger hela Islands BNP.  Hos de isländska myndigheterna fanns dock varken en valutareserv eller fungerande tillsyn som kunde balansera köpivern. En valutareserv är ett måste för att ha en buffert i svårare tider. (Redan här var Island ute på hal is.)

Korruption?

Om jag fattat det hela rätt var också politikerna rejält insyltade i bankväsendet och tjänande stora pengar på och efter privatiseringen. (Detta har vi talat om i tidigare inlägg och kommentarer, bland annat här. )

Vem fick ta smällen?

Naturligtvis var det som alltid den lille mannen i ändan på repet som fick ta smällen. När krisen kom förlorade många småsparare sina slantar. Som grädde på moset blev man kanske också av med jobbet.  Många hade lånat i andra valutor vilket medförde att lånen blev mycket dyrare än vad man trott. Prisnivån på Island har också stigit lavinartat.  Stackars Vikingar, med fyra kraschade banker blir oket svårt att bära.